Modehistoria
Det är lätt att betrakta modets växlingar som något rent godtyckligt, som tillfälliga trender som kommer och går eller enstaka designers nycker. Det finns dock ett annat synsätt. Modet kan ses som en avspegling av tidsepoken. I modets utveckling under 1900-talet kan man se hur det påverkats av den ökade jämställdheten, den framväxande ungdomskulturen, den sexuella frigörelsen, massmediaexplosionen och den tilltagande kommersialiseringen.
Flappers
Det moderna modet börjar med 1920-talets liberalism i svallvågorna efter första världskriget. För första gången bröt kvinnomodet med de traditionella och rätt så otympliga kläderna. Kvinnor började bära bekvämare klädesplagg som kortare kjolar och byxor. Unga kvinnor som följde det moderna trenderna kallades för ”flappers”. Även frisyrerna bröt mot traditionen, kort hår blev vanligt bland kvinnor. Så kallat ”bobbat” och ”shinglat” hår hade sin storhetstid på 20-talat. Vid samma tid började män bära sportkläder och moderna kostymer.
The New Look
Flapper-eran fick sitt slut i och med börskraschen 1929. Depressionen och andra världskriget innebar en återgång till mer traditionella modeideal med längre kjolar. Samtidigt kom Hollywood att ha stort inflytande över modet, och den tekniska utvecklingen innebar att syntetiska material blev allt vanligare. Bland annat blev nylonstrumpan allmänt spridd.
1947 lanserade Christian Dior det som kom att kallas ”The New Look”. Klänningarna skulle framhäva de kvinnliga formerna och var inspirerade av 1800-talets krinoliner. Modet kom att anammas av flera stora Holywoodstjärnor och andra celebriteter.
Ungdomsmode
Efterkrigstiden innebar en enorm ekonomisk tillväxt. För första gången blev ungdomar en köpstark grupp, och den växande modeindustrin börjar rikta sig alltmer till dem. Samtidigt börjar ungdomar alltmer ifrågasätt traditionella normer och auktoriteter. Följden blir att ungdomsmode uppstår. Det är nu jeansen får sitt genombrott som vardagskläder, både bland unga män och kvinnor. På 60-talet slog även strumpbyxan och bikinin igenom, och Mary Quant lanserade minikjolen.
Mods
Det tidiga 60-talets trendsättare var modsen, en subkultur med ursprung i London. Modet omfattade bland annat korta välklippta frisyrer och skräddarsydda kostymer. De enda tillåtna jeansen var Levisjeans. Med tiden skulle rörelsen splittras och bli mer av ett allmänt begrepp. Vissa kom att påverkas av hippierörelsen. I Sverige blev modsen långhåriga efter Beatles genombrott.
Hippies
Hippierörelsen nådde sin höjdpunkt mot slutet av 60-talet och kom ha stort inflytande, särskilt på kvinnomodet. Modet hade en dragning mot ”naturlig skönhet” med naturfärger, samtidigt som det hade indiska influenser. Kläderna var vida, bland annat med så kallade ”bell-bottom”-jeans. Män och kvinnor bar samma typ av kläder, män lät hår och skägg växa fritt och kvinnor hade långt hår i mittbena. Andra kännetecken var halsband, pannband och sandaler.
Disco
Discons framgångar under senare delen av 70-talet innebar en ny förändring i modet. Mansmodet känntecknades av tredeleade kostymer i olika färger och kvinnomodet av glättiga klänningar, trikåer och tubtoppar. Frisyerna blev kortare än tidigare och sprejade. John Travolta i Saturday Night Fever blev en stilikon, liksom tjejerna i TV-serien Charlie’s Angels. Samtidigt som även disco hade sin ursprung i subkulturer inneberar den ett ett brott mot den politiska radikalismen. De kommersiella dragen blev allt mer framträdande.
Yuppies
Denna omvändning skulle fortsätta. Under 70-talet bröts den ekonomiska tillväxten, och med Reagan i USA och Thatcher i Storbrittanien blev konservatism och nyliberalism dominerande under 80-talet. Denna omsvängningen syntes också i modet. Tajta byxor och löst sittande tröjor blev populärt, tvärtemot hur det varit innan. Även mustaschen gjorde comeback. Att öppet visa upp sin framgång blev allt mer accepterat, så kallade yuppies med kontorsmässig stil och Rolexklockor blev en vanlig syn. Märkesnamn fick ännu större betydelse än tidigare, till exempel Ralph Lauren och Calvin Klein.
Samtidigt blev kvinnomodet allt mer sexualiserat, unisexmodet tynade bort. Madonna blev den främsta modeikonen för ung kvinnor, hon gjorde bland bland annat handskar, nästrumpor och pärlhandsband populära. Minikjolen gjorde comeback.
Individualism
Vid sidan av detta utvecklades subkulturer som punk, hip-hop, rap, heavy metal och grunge, vilka kom att ha stort inflytade över ungdomars klädser. Till skillnad från föregångarna skulle dock ingen av dessa bli helt mainstream. Under 90-talet blev samhället öppnare och mer individualistiskt. Det blev allt mer accepterat att anamma en personlig stil. Till exempel blev tatueringar och piercing allmänt accepterat. Modeintresse blev också vanligare bland män, något som gav uppehov till begreppet metrosexualitet.
I början 2000-talet skulle det också uppstå ett retromode, där designers hämtar inspiration från äldre plagg, särskilt från 50-talet och från modskulturen. Kanske har osäkerheten kring vad som är moderiktigt fått många att sentimentalt blicka tillbaka.